Nu har även jag blivit boostad, fått höra fina saker om mig själv.Det är inte lätt. Man stannar upp i en rörelse och inser att man duger, man blir generad och glad, lite tvivlande ochså(se bild). Hände det? Jag minns när jag arbetade med barn, varje uppmuntran togs emot med ett självklart "jaaa!" eller glädjeskutt! Gärna ett upprepande av vad jag sagt ochså, i en sång eller ett rim. Det brukade smitta ochså! Fyra barn som skuttade runt tjoandes "Anna är duktig, Anna är duktig"!Tänk om man gjorde så själv! Idag! På jobb!Haha.Nä, då skulle man nog bli inlagd. Men lite här hemma, inför katterna. Fast nedtonat förstås, man vill ju inte framstå som en skrytmåns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar